Förlåt mig.

Ligger just nu i sängen och funderar, har svårt att fatta ett beslut, svårt att sova. Jag vet faktiskt inte om jag är redo, vill inte såra dig. Men jag vet att jag snart måste bestämma mig. För ju längre tid det går, ju hårdare kommer det att bli. Är jag verkligen redo, kommer jag verkligen att ge allt eller är jag bara så himla rädd att du kommer att såra mig. För om jag är osäker så vet jag exakt hur det här kommer att sluta, som det alltid har gjort innan. Jag kommer att leta fel och vara otrogen, bara för att jag inte litar på att du kommer att tycka om mig. Jag är så satans rädd, rädd för att bli kär. Jag har varit det en gång och jag lovade mig själv att jag aldrig mer skulle bli det. Men om det är oundvikligt då ? Jag vet ärligt inte vad jag ska göra, för varje dag som går så växer mina känslor, känslor jag inte trodde fanns. Du gör mig så himla lycklig, du får mig att må så bra, du är helt underbart snäll mot mig. Vad mer egentligen begär jag, önskar att jag visste. Jag tror faktiskt att jag har kommit fram till ett beslut och jag hoppas inte att jag ångrar det här. Jag gör det inte för att vara självisk på någe vis, men jag känner att jag behöver må bra. Förlåt.

/Amanda - Marcus, lovar du mig att aldrig såra mig ?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0


bloglovin bloglovin