Alla leker och jag får kolla på

Får det ens existera såna här dagar, då det känns som att hela världen har glömt bort att man finns. När den ena efter den andra sviker och man blir helt ensam kvar. Jag är trött på att försöka, att alltid vara till lags när man inte får något tillbaka. Ensamheten kryper in innanför skinnet och ger mig kalla kårar. Nä, jag tror bestämt att jag stället in den här dagen och kryper tillbaka ner i sängen för det verkar vara den enda platsen jag är välkommen i. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0


bloglovin bloglovin